Jag känner mig lite splittrad gällande Tracey Stewarts bok Do Unto Animals: A Friendly Guide to How Animals Live, and How We Can Make Their Lives Better.
Först ska det sägas - och det kan väl inte undgå någon? - att det är en fantastiskt vackert illustrerad bok. Illustratören Lisel Ashlock känns som född för att rita djur i olika poser och med varierande uttryck. Nästan varje bild, kanske särskilt de med flera djurarter på en gång, vill jag riva ur och rama in. De ger djuren liv och karaktär, vilket lär vara meningen. Se bara här:
En riktigt känner lekfullheten hos hunden Mr Fantastic, eller hur?
Om vi så övergår till själva boken så har den tre delar: en som handlar om husdjur, en som handlar om trädgårdsdjur (som maskar, spindlar och rävar) och den sista om livsmedelsindustrins djur. Varje del går igenom olika arters karaktäristik och berättar vad de ogillar respektive hur vi som människor kan hjälpa deras liv istället för att stjälpa. Som exempel kan nämnas att boken tillhandahåller info om hur smärtsam separationen från kalven kan vara för mammakossorna samt berättar hur en ska göra för att respektfullt och snällt närma sig en ko. Vi får reda på att kråkor är jätteintelligenta, att getter är farmens klättrande lekspecialister samt att ekorrar glömmer var i jorden de gömt en del av sina frön, vilket leder till att dessa frön gror och blir till träd och växter.
Det är för det mesta upplyftande att läsa Stewarts bok, även om hon gör klart att hon är vegetarian och inte är jättekul att ha med på en vanlig Thanksgiving, eftersom hon inte kan låta bli att påminna om att kalkoner är jättefina djur som också vill leva. Samtidigt tycker den radikala delen av mig att hon hade kunnat prata lite mer klarspråk vad gäller framför allt djurindustrins inverkningar på djur. Visst, hon tar i några stycken upp att djurindustrin behandlar djur mycket dåligt och att den måste förändras, men jag tycker att hon ser lite väl mycket genom fingrarna.
Dock är det kanske mer effektivt att trycka på de punkterna som ömmar för djurs välfärd, snarare än att kasta hjärteskärande fakta i ansiktet på folk. Vad vet jag? Klart är det i alla fall att författaren verkligen är engagerad i djurfrågor och vill förmå människor att ändra sin inställning till djur, och se dem som de kännande varelser de är.
Sammanfattningsvis får jag säga att det är en väl läsvärd bok som jag hoppas att många läser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar